Putslagning: så lagas sprickor och skador i fasadputs

Varför spricker och släpper putsen på en fasad

Puts spricker sällan utan orsak, och skadan börjar nästan alltid inuti väggen. Rörelser i konstruktionen, fukt som fryser bakom putsen och sättningar i grunden drar isär det hårda putsskiktet tills det bildas hårfina sprickor. Släpper vidhäftningen mot underlaget bildas i stället bommande partier, där putsen låter ihåligt när du knackar på den. Ett tredje mönster är att ytskiktet vittrar och flagnar medan grovputsen sitter kvar, vilket brukar bero på fel färgtyp eller ett gammalt skikt som slutat andas.

Fukt är den vanligaste boven i skånska hus. Slagregn från väster tränger in i en spricka, fastnar bakom putsen och trycker loss den när vattnet fryser. Ett par vintrar av sådan frostsprängning räcker för att en liten skada ska växa till en hel bit lös puts. Trasiga hängrännor, ett läckande fönsterbleck eller uppstigande markfukt förstärker samma förlopp, särskilt på norrsidan där fasaden torkar långsamt och håller sig fuktig långt in på våren.

Innan en lagning planeras behöver orsaken kartläggas, annars återkommer skadan. Bommar putsen på stora ytor eller följer sprickorna ett tydligt mönster kring fönster och hörn handlar det ofta om rörelser i stommen snarare än ytligt slitage. Du kan själv göra en första bedömning genom att knacka längs fasaden och lyssna efter ihåliga partier och känna om ytan smular sig. En genomgång på plats visar sedan om det räcker med putslagning eller om något bakomliggande, som en trasig ränna eller bristande sockelfukt, måste åtgärdas först.

Så går en putslagning till från urknackning till slutyta

En putslagning börjar med att all lös och bommande puts knackas bort tills du når fast underlag. Det är frestande att bara fylla sprickan, men nytt bruk fäster aldrig på en yta som redan håller på att släppa. Kanterna hackas upp något så att lagningen får något att greppa i, och damm och löst material borstas bort helt innan något bruk kommer på.

Underlaget vattnas sedan så att det suger jämnt, annars drar den torra väggen ur fukten ur bruket och lagningen spricker medan den härdar. Bruket dras på i tunna lager där varje skikt får dra innan nästa läggs på, på samma sätt som fasaden en gång putsades. Ett djupt hål byggs alltså upp i omgångar i stället för att fyllas i ett drag, vilket ger en starkare och mer sprickfri lagning.

Sista steget är att strukturera ytan så att den matchar fasaden runt omkring. En slät stänkputs, en riven yta eller en spritputs kräver olika verktyg och handlag, och en lagning syns tydligt om strukturen skiljer sig. När bruket härdat och torkat ordentligt avfärgas partiet, oftast tillsammans med hela väggen eller fältet mellan naturliga avgränsningar, så att skarven inte lyser igenom. Härdningen tar tid och får inte forceras, särskilt i kyla.

Läs mer om Fasadarbete i Malmö →

Vilket bruk passar till lagning av en äldre putsfasad

Rätt bruk är avgörande för att en lagning ska hålla, och det viktigaste är att det nya bruket är mjukare än underlaget det läggs på. Ett för hårt bruk, till exempel rent cementbruk på en gammal kalkputsad vägg, spricker inte självt men spränger loss den mjukare putsen runt omkring när det rör sig. Skadan flyttar sig då bara utåt i stället för att lagas.

Många hus i Malmö och Sydskåne från tidigt nittonhundratal är putsade med kalkbruk eller kalkcementbruk, medan senare hus ofta har hårdare cementbaserad puts. En putslagning ska normalt följa samma system som fasaden redan har. På en kalkputsad byggnad används kalk- eller kalkcementbruk som andas och släpper ut fukt, på en modernare fasad ett bruk anpassat till den befintliga hårdheten. Bruket bedöms per uppdrag utifrån vad väggen faktiskt består av.

Fältet vid fönster, sockel och hörn utsätts för mest rörelse och fukt, och där lönar det sig att vara noggrann med både bruk och armering. Ibland läggs ett armeringsnät in i lagningen för att fördela spänningar över en större yta. På sockeln, som suger markfukt, behövs ofta ett tätare bruk än högre upp på fasaden. Att blanda rätt och arbeta i rätt väderlek, gärna svalt och fuktigt snarare än stekande sol, är minst lika viktigt som själva materialvalet.

Vad påverkar omfattningen och priset på en putslagning

Kostnaden för en putslagning styrs mer av skadans omfattning än av själva ytan som lagas. En avgränsad spricka går snabbt att fylla, medan bommande puts över större partier innebär mer urknackning, mer bruk och fler skikt som ska härda mellan varven. Ju mer som visar sig när den lösa putsen väl är borta, desto större blir arbetet, vilket är svårt att se exakt förrän fasaden öppnats.

Åtkomsten spelar också in. Skador högt upp på fasaden eller på en gavel kräver ställning eller lift, vilket lägger tid och material på jobbet jämfört med en lagning i marknivå. Läget på huset, hur enkelt det är att komma åt med utrustning och om flera sidor behöver åtgärdas samtidigt vägs in i bedömningen. Ofta lönar det sig att samla ihop flera lagningar och avfärga en hel vägg vid samma tillfälle.

Doms Entreprenad lämnar fast pris efter ett platsbesök, där skadan bedöms i verkligheten i stället för på en bild. Eftersom putslagning är hantverksarbete på en bostad räknas det normalt som ROT-berättigat, och avdraget dras då direkt på fakturan så att du betalar din del. Vad som ingår, hur underlaget ser ut och vilket bruk som behövs framgår av offerten innan arbetet startar, så att du vet vad du får redan från början.

Läs mer om Fasadarbete i Malmö →

Vanliga misstag som gör att lagningen spricker igen

Det vanligaste felet är att laga symptomet i stället för orsaken. Fylls en fuktdriven spricka utan att den läckande rännan eller det otäta blecket åtgärdas, kommer vattnet tillbaka och lagningen släpper inom ett par säsonger. En putslagning som ska hålla börjar därför med att stoppa fukten, inte med bruket. Att knacka bort för lite av den lösa putsen hör till samma kategori: sitter det bommande partier kvar runt lagningen faller de snart ut och drar med sig det nya bruket.

Fel bruk är nästa återkommande misstag. En snabb lagning med ett hårt cementbruk på en mjuk kalkfasad känns stabil men spränger loss omgivande puts när temperaturen skiftar. Lika illa är att arbeta på en torr, dammig eller frusen yta, eftersom bruket då aldrig får fäste. Att dra på ett tjockt lager i ett drag för att spara tid ger sprickor när det härdar ojämnt inifrån och ut.

Många underskattar också vädret och tiden. Puts som läggs i stark sol torkar för fort på ytan medan insidan är kvar fuktig, och puts som läggs för sent på hösten hinner inte härda innan första frosten. Att avfärga en lagning innan bruket torkat ordentligt låser in fukt och ger flagor. Slutligen syns en lagning tydligt om ytstrukturen inte matchar, eller om bara det lagade partiet målas i stället för hela fältet mellan naturliga avgränsningar som hörn, foder och lister.

Så håller du putsen hel efter en avslutad lagning

En lagad fasad håller längst om du håller vatten borta från den. Rensa hängrännor och stuprör inför höst och vinter, så att regnvatten leds ner till marken i stället för att rinna längs putsen. Kontrollera att fönsterbleck lutar utåt och sitter tätt, och att marken vid sockeln lutar bort från huset. Det är samma fukt som skadade putsen från början, och den bekämpas enklast innan den hinner tränga in igen.

Gå en kort runda kring huset ett par gånger om året och titta efter nya hårsprickor, missfärgningar och partier som börjar bomma. Knacka lätt på misstänkta ytor och känn efter om något smular sig. Upptäcker du en liten skada tidigt är den snabb och billig att laga, medan samma spricka som får stå en vinter kan svälla till en hel lös yta. Grönalger och svarta stråk på norrsidan är ofta ett tecken på att fukt ligger kvar längre än den borde.

Avfärgningen är putsens egentliga skydd, och den behöver förnyas med jämna mellanrum för att fasaden ska fortsätta andas och stänga ute vatten. En putsad fasad i Malmö och Sydskåne mår bra av en översyn av just avfärgningen innan den slitits igenom, snarare än att vänta tills putsen under börjar ta skada. Vill du veta hur avfärgningen görs och när den behöver förnyas finns det mer att läsa i guiderna om fasadarbete och underhåll.