Så monteras fönster tätt utan drag

Varför ett nytt fönster ändå kan dra kall luft

Draget kommer sällan från själva fönstret utan från springan runt karmen. När ett fönster monteras lämnas ett mellanrum på någon centimeter mellan karm och vägg, och det är detta glapp som måste tätas. Ett dyrt energiglas gör ingen nytta om luften letar sig in vid sidorna, uppe vid överstycket eller nere vid bottenstycket.

I äldre hus i Malmö och runt om i Sydskåne sitter fönstren ofta i tjocka tegel- eller putsväggar där springan varierar i djup. Sätter du bara in det nya fönstret och skummar snabbt runt kanten hinner luften ta vägar du inte ser. Kalldraget känns vid golvet, gardinen rör sig utan att du öppnat något, och rummet blir svårt att värma jämnt.

En annan vanlig orsak är att karmen böjts vid infästningen. Dras skruvarna för hårt kröker sig karmen inåt, tätningslisten mellan båge och karm slutar ligga an, och då drar det trots att allt ser rakt ut. Därför hänger tätheten ihop med hela montaget: uppriktning, infästning, drevning och fog i rätt ordning.

Det lönar sig att skilja på luftläckage och köldbrygga. Luftläckage är rörlig luft genom en otät springa och märks direkt som drag. En köldbrygga är i stället en punkt där kylan leds in genom ett material, till exempel en obruten karmskruv eller en dåligt isolerad smyg, och den känns som en kall yta även när det inte drar. Ett montage som sköts rätt tar hand om båda: springan tätas mot luft samtidigt som isoleringen bryter köldbryggan runt hela karmen.

Så ställs karmen i lod och våg innan den fästs

Ett tätt montage börjar med att karmen står helt rakt innan en enda skruv dras. Karmen kilas fast med monteringskilar i hörnen och vid infästningspunkterna, och du kontrollerar lod på sidostyckena och våg på över- och bottenstycke med ett långt vattenpass. Diagonalmåtten mellan hörnen ska vara lika stora, annars är karmen skev och bågen kommer att glappa i ena kanten.

Kilarna ska sitta där skruvarna sedan går in, så att karmen har mothåll och inte trycks ihop när infästningen dras. Placeras en kil mitt emellan skruvarna finns risk att karmsidan buktar. Ett riktvärde är att kila och fästa i varje hörn samt med jämna mellanrum längs höga sidostycken, tätare för tunga fönster med tre glas.

Infästningen sker antingen med karmskruv rakt genom karmen in i väggen eller med karmhylsor som tar upp rörelser. Valet beror på väggtypen: i tegel och betong borras och pluggas, i regelstomme fästs mot syll och hammarband. Skruven ska sitta stadigt utan att spänna karmen, och varje skruvläge kontrolleras på nytt med vattenpasset innan nästa dras.

När karmen står rätt provas bågen genom att öppna och stänga den och känna att tätningslisten möter karmen jämnt runt om. Glappar det i ett hörn justeras kilarna om innan infästningen låses. Först när bågen går lätt och sluter tätt runt hela varvet är det läge att gå vidare till drevning. Att slarva här betyder att inget senare steg kan rädda tätheten.

Läs mer om Fönsterbyte i Malmö →

Drevning som fyller springan utan att böja karmen

Drevningen är den isolering som fyller springan mellan karm och vägg, och den avgör hur mycket det drar. Springan ska fyllas jämnt hela varvet utan luftfickor, men aldrig så hårt att materialet trycker karmen ur läge. Det vanligaste valet är fogskum av lågexpanderande typ eller drevremsa som stoppas in för hand, och båda fungerar när de läggs med känsla.

Lågexpanderande fogskum är gjort för fönster just för att det växer kontrollerat och inte buktar karmen. Ett skum avsett för dörrkarmar eller allmänt bruk kan expandera så kraftigt att sidostyckena böjer sig inåt medan du tittar bort. Sprutar du skum fyller du springan till ungefär halva djupet, låter det svälla ut och skär rent efter härdning. Vill du hellre dreva för hand pressas remsan in i lager tills springan är full men karmen orörd.

Kilarna som höll karmen på plats sitter kvar under drevningen och tas bort först när isoleringen bär, annars förlorar karmen sitt stöd. Efteråt kontrollerar du bågen en sista gång: går den fortfarande lätt och sluter tätningslisten jämnt, sitter karmen kvar i rätt läge. Drar det nu, medan fogen ännu inte är gjord, är det drevningen som ska justeras och inte fogmassan som ska dölja felet.

Varför fogen tätas olika på insidan och utsidan

En hållbar fog är tätare inåt än utåt, och det är en princip som ofta missas. Insidan ska stoppa den varma och fuktiga inneluften från att tränga in i springan, medan utsidan ska hålla slagregn ute men samtidigt släppa ut den lilla fukt som ändå hamnar i konstruktionen. Tätas det tvärtom stängs fukten inne och drevningen kan bli blöt över tid.

På insidan används en ångtät fogmassa eller en tätningslist som bromsar fukten, ofta i kombination med en fuktspärr som ansluts mot väggens ångbroms. På utsidan väljs en fog som tål väder och rörelse men är öppen nog att andas, till exempel en fogmassa avsedd för fönster eller en drevremsa som klarar regn. Mellan dessa två skikt ligger drevningen och gör själva isoleringsjobbet.

I skånskt klimat med slagregn som drivs in från väster ställs höga krav på utsidans fog runt fönster mot regnsidan. Där kan en extra tätning i botten och en droppnäsa som leder bort vatten göra skillnad över åren. Blir utsidans fog spröd och spricker slipper regnet in, och då märks det som fuktfläckar i smygen långt innan du känner något drag.

Fogen på insidan avslutas snyggt mot smygen och blir den yta du ser. Att den är jämn har ett värde, men det viktiga är att den är obruten hela varvet. En liten glipa i ett hörn räcker för att inneluften ska hitta ut i springan, och just hörnen är där de flesta fogar brister först.

Läs mer om Fönsterbyte i Malmö →

Vanliga misstag som gör att montaget läcker luft

De flesta dragproblem går att spåra till ett fåtal återkommande fel. Det första är för hårt dragna skruvar som böjer karmen, vilket vi sett tidigare gör att bågen slutar sluta tätt. Det andra är fogskum som fyller springan för snabbt och trycker sidostyckena inåt innan någon hinner reagera. Båda felen syns sällan direkt utan visar sig som drag först när huset kylts ner.

Ett annat vanligt misstag är att hoppa över insidans täta skikt och bara foga snyggt utåt. Då kan varm inneluft vandra in i springan, kylas av och fälla ut fukt inne i drevningen. Efter några vintrar blir isoleringen fuktig, tätheten försämras och i värsta fall börjar smygen mörkna. Den täta insidan är alltså inte ett kosmetiskt val utan det som skyddar konstruktionen.

Att lita på gammal drevning vid ett fönsterbyte är också en fallgrop. Rivs det gamla fönstret ut sitter ofta smulig, hoptryckt isolering kvar i springan, och läggs det nya fönstret mot den utan att rensa blir tätheten ojämn från start. Springan ska vara ren innan ny drevning läggs.

Slutligen underskattas kontrollen efteråt. Ett enkelt sätt att hitta läckor en kall dag är att föra handen eller en tänd tändsticka längs karmens insida och känna efter luftrörelse i hörnen och vid bottenstycket. Drar det på en punkt är det där drevningen eller fogen behöver ses över, och att fånga det direkt är enklare än att leta orsak till en kall bostad en månad senare.

Håll fönstret tätt genom åren och vet när du tar hjälp

Ett väl monterat fönster håller tätt länge, men fogar och lister åldras och behöver ses över. Gå runt husets fönster en gång om året, gärna på hösten inför kylan, och känn efter drag samtidigt som du tittar på fogarna. Har utsidans fog spruckit eller släppt från karmen är det dags att skära bort den och lägga ny innan regnet hittar in.

Tätningslisten mellan båge och karm är en förbrukningsdel som plattas ut med tiden. Känns bågen otät fast fogen runt karmen är hel är det ofta listen som ska bytas, och det är ett litet ingrepp som ger stor skillnad. Smörj gångjärn och beslag samtidigt så att bågen fortsätter sluta jämnt mot listen hela varvet.

Märker du kondens som bildas på insidan av rutan handlar det oftare om ventilation och fukt i rummet än om montaget, medan imma mellan glasen betyder att en isolerruta släppt och glaset behöver bytas. Att skilja dessa åt hjälper dig veta om det är en tätning, en ruta eller själva montaget som behöver åtgärdas.

Är springorna djupa och ojämna, väggen tjock eller fönstret tungt med tre glas är montaget svårare att få tätt på egen hand. Då kan det löna sig att ta in någon som gör det dagligen. Doms Entreprenad utgår från Malmö och arbetar i hela Sydskåne, lämnar fast pris efter platsbesök och ROT-avdraget dras direkt på fakturan så att du betalar din del.