Skorstenslagning: så går arbetet till och vad som ingår

Därför slits en skorsten fortare än resten av huset

En skorsten står mer utsatt än nästan någon annan del av huset. Den sticker upp över takfoten och möter regn, blåst och frost från alla håll, samtidigt som insidan utsätts för värme och sura rökgaser. I Sydskåne läggs den saltmättade havsvinden till, och den driver på nedbrytningen av både tegel och bruk snabbare än inne i landet. Resultatet blir att murverk och fogar högst upp åldras långt före själva huskroppen.

Den vanligaste skademekanismen är frostsprängning. Vatten sugs in i porösa fogar och sprucket tegel, fryser på natten och vidgar sprickan varje gång det tinar och fryser igen. Efter några vintrar lossnar bitar av krönet, fogar faller ur och murstocken börjar släppa in fukt. Sotande rökgaser angriper dessutom bruket inifrån, särskilt i äldre skorstenar utan tätt insatsrör.

Behovet av lagning brukar visa sig som fuktfläckar på vinden nära skorstenen, vittrande fogar du ser från marken eller lösa tegelbitar i hängrännan. Sådana tecken bedöms per skorsten, men de betyder normalt att murverket redan tar in vatten. Ju tidigare du åtgärdar, desto mindre hinner frosten bryta upp och desto mer av det gamla teglet går att behålla.

Så bedöms skorstenen innan någon lagning påbörjas

En bra lagning börjar alltid med att skadan kartläggs, inte med bruket. Först granskas krönet och den fria delen ovanför taket, där skadorna oftast är värst. Därefter kontrolleras plåtinklädnaden och tätningen mot takytan, eftersom läckage vid anslutningen ofta misstas för en skada i själva murstocken. Fukt på vinden spåras tillbaka till sin källa så att du inte lagar symtomet i stället för orsaken.

Vid genomgången noteras hur djupt fogarna vittrat, om enskilda tegelstenar spruckit rakt igenom och om rökkanalen är tät. En knackning på teglet avslöjar snabbt vad som sitter fast och vad som redan släppt. Har skorstenen en gammal murad kanal utan insatsrör bedöms också om tätheten räcker för den eldstad som är ansluten, eftersom otäta kanaler både läcker rök och drar in fukt i murverket.

Utifrån bedömningen avgörs hur stor åtgärden blir. Ibland räcker det att foga om och laga krönet, ibland behöver de översta skiften muras om helt. Vill du ha en fast prisbild lämnas den efter ett platsbesök, då hela skorstenen går att inspektera på nära håll. Rör eldstaden och rökkanalen bör en sotare eller skorstensfejare kopplas in för det som rör själva eldningssäkerheten.

Läs mer om Murning och murverkslagning i Malmö →

Vad som faktiskt görs när murverket ska lagas

Själva lagningen följer en logisk ordning från löst till fast. Vittrat bruk rakas ur fogarna till fast underlag och löst tegel plockas bort, ofta ett par centimeter in så att det nya bruket får ordentligt fäste. Ytan borstas ren och fuktas innan bruk läggs på, eftersom torrt tegel annars suger vattnet ur bruket och lagningen spricker redan under härdningen.

Trasiga tegelstenar byts mot hela av samma format och kulör, och de nya fogarna dras i samma djup och form som de gamla för att vattnet ska rinna av i stället för att bli stående. Krönet får ofta en lätt lutning eller en täckplåt som leder regnet bort från murstocken. Är de översta skiften för dåliga muras de om, sten för sten, med nytt bruk hela vägen.

Efter murningen skyddas den färska lagningen mot regn och stark sol de första dygnen medan bruket härdar. Anslutningen mot taket ses över samtidigt, så att plåt och tätning sluter tätt mot det lagade murverket. Eftersom arbetet sker på höjd sätts ställning eller säkras taket enligt gällande krav innan någon går upp, och det ingår i planeringen av jobbet.

Vilket bruk och material som passar din skorsten

Valet av bruk avgör om lagningen håller eller spränger sönder teglet den ska rädda. Grundregeln är att det nya bruket ska vara mjukare än stenen omkring, så att rörelser och fukt tas upp i fogen och inte i teglet. På äldre skorstenar av mjukt tegel används därför ofta ett kalkrikt bruk, medan ett för hårt cementbruk kan låsa murverket och flytta sprickorna vidare in i stenen.

Kulör och kornstorlek på bruket anpassas efter det befintliga, så att den lagade delen inte lyser som en ny fläck mitt på en gammal murstock. Nytt tegel väljs i samma format och hårdhet som originalet, gärna begagnat på riktigt gamla hus i Malmö där måtten skiljer sig från dagens standardtegel. Rätt matchning är lika mycket teknik som utseende, eftersom fel hårdhet bryter ner grannstenarna.

Till krön och utsatta ytor kan en täckplåt eller ett huvskydd i plåt läggas till för att hålla regnet ute på sikt. På murade rökkanaler utan insatsrör bedöms om ett tätt insatsrör behövs, vilket är en fråga om eldningssäkerhet snarare än murverk. Vilken kombination som passar just din skorsten bedöms per uppdrag utifrån hur den är byggd och vad den är ansluten till.

Läs mer om Murning och murverkslagning i Malmö →

Vad som påverkar priset och hur ROT-avdraget fungerar

Priset på en skorstenslagning styrs mest av skadans omfattning och hur svår skorstenen är att komma åt. En omfogning av krönet är ett mindre jobb än att mura om de översta skiften, och en fristående skorsten på ett låglutande tak når du lättare än en hög murstock på ett brant tegeltak. Ställning, säkring och hur långt upp arbetet sker väger därför tungt i kalkylen.

Andra faktorer är materialet, om du behöver matchande begagnat tegel eller nytt standardtegel, och om krönet ska förses med täckplåt eller ett murat insatsrör. Även framkomligheten på tomten spelar in när ställning ska bäras upp. Doms Entreprenad lämnar ett fast pris inklusive moms efter ett platsbesök, med besked innan arbetet startar, så att du vet vad hela jobbet landar på innan första stenen rörs.

Eftersom skorstenslagning är hantverk på din bostad räknas arbetskostnaden normalt som ROT-berättigande. Avdraget dras direkt på fakturan, så du betalar bara din del och slipper ansöka i efterhand. Hur stor del som avser arbete respektive material framgår av offerten. Den exakta storleken på avdraget bedöms per uppdrag och beror på ditt utrymme, men själva hanteringen sköts åt dig.

Vanliga misstag och hur du håller skorstenen frisk efteråt

Det vanligaste felet är att smeta cementbruk över gamla vittrade fogar utan att först raka ur dem. Bruket får då inget fäste, spärrar in fukten bakom sig och släpper efter en vinter eller två. Nästan lika vanligt är att välja ett för hårt bruk på mjukt tegel, vilket flyttar sprickorna in i stenarna. Att laga symtomet på taket när läckan egentligen sitter i plåtanslutningen hör också till de dyra misstagen.

En annan fallgrop är att tro att en tät ytbehandling löser allt. Att måla eller täta en murstock med fel produkt kan stänga inne fukt som redan finns i murverket, så att teglet fryser sönder inifrån. En murad skorsten mår oftast väl av att kunna andas, med öppna diffusionsvägar och ett bruk som släpper ut fukt lika lätt som det håller vatten ute.

En lagad skorsten håller länge om du håller ett öga på den. Titta upp mot krön och fogar en gång om året, gärna på hösten innan frosten, och känn efter fuktfläckar på vinden nära murstocken. Håll rännor och plåtanslutning rena så att vattnet leds bort, och åtgärda en lös fog direkt i stället för att vänta. Då slipper du att en liten spricka växer till en ommurning nästa vinter.